GYF och QGYF i arbetsprocessen

Utifrån en analys av erfarenheterna med att arbeta med GYF och QGYF har ett förslag till arbetsprocess tagit fram. Syftet med förslaget är att underlätta för användare att komma igång med verktygen och integrera dem i arbetsprocessen på bästa möjliga sätt.

0. PILOTPROJEKT

Om GYF och QGYF inte använts i organisationen tidigare rekommenderas att genomföra ett pilotprojekt. Detta är för att säkerställa att det finns kompetens och resurser för att arbeta med verktygen innan de implementeras i organisationens arbetsprocess.

1. STRATEGISKT BESLUT

Ta strategiskt beslut i tidigt skede om att använda GYF & QGYF i projekt.

Avsätta resurser och kompetenser. Verktygen kräver kompetens i GIS-programvara och om ekosystemtjänster och används ofta av landskapsarkitekter, miljöplanerare och ekologer. För bästa förutsättningar rekommenderar vi även samverkan mellan olika kompetenser.

För att underlätta datahantering kan beslut även tas om att underlag bör tas fram som .shp och .dxf filer och med polygoner istället för linjer.

Beslutet är med fördel förankrat i styrdokument, till exempel i översiktsplan eller grönplan för kommuner, eller genom miljöpolicy eller verksamhetsplan för fastighets- och byggaktörer.

2. MÅL OCH SYFTE

Definiera mål, till exempel att synliggöra ekosystemtjänsterna, bibehålla eller fördubbla ekosystemtjänsterna eller skapa balans mellan ekosystemtjänster.

Definiera syfte, till exempel att ha hänsyn till ekosystemtjänster och multifunktionalitet i ett projekt eller jämföra olika scenarier.

Beslut om mål och syfte kan med fördel stämmas av med drift/skötsel för att säkerställa att det är realistiskt. Det kan också koppla till avtal som markanvisningsavtal eller miljökrav.

3. IDENTIFIERA FÖRUTSÄTTNINGAR

Identifiera platsens förutsättningar genom till exempel fältbesök, naturvärdesinventering, sammanställning av befintliga underlag och genom bedömning av den föreslagna utvecklingen.

Identifiera platsens lämplighet utifrån PBL och Miljöbalken.

Identifiera avgränsning och skala.

4. BEARBETA DATA

Hämta underlag om…

  • biologisk mångfald, till exempel från habitatnätverk, landskapsanalyser, naturvärdesbedömningar, inventeringar av växt- och djurliv, kartor över spridningssamband eller kärnområden och livsmiljöer för skyddsvärda arter
  • buller, till exempel från bullerkartläggningar eller bullerutredningar
  • dagvattenhantering, till exempel från VISS, skyfallshantering eller lågpunktskartering
  • mikroklimatreglering, till exempel från biotop- och vegetationskartor eller marktäckedata
  • pollination, till exempel från inventeringsunderlag, biotopkarta eller habitatnätverk för pollinatörer
  • rekreation och hälsa, till exempel från sociotopkartor, grönplaner, rekreationsanalys, landskapsanalys, sociala konsekvensanalyser, enkäter eller intervjuer

Omvandla underlag till rätt format (.shp eller .dxf).

Kontakta ekolog för funderingar om specifika ekosystemtjänster.

5. NULÄGESBESKRIVNING

Registrera och beräkna ekosystemtjänsterna i GYF eller QGYF (se manualer för GYF och QGYF).

6. SCENARIER

Med nulägesbeskrivningen som referens kan scenarier tas fram och jämföras som kopplar till mål och syfte (manualen kan också användas i detta skede).

Samma avgränsning rekommenderas för att skapa rättvisa jämförelser.

7. UTVÄRDERING

Gå igenom och utvärdera resultat efter mål och syfte.

Koppla resultat till andra frågor som arkitektur, infrastruktur, brandskydd, tillgänglighet, dagvatten, trafik och angöring, p-normer och så vidare.

För vanliga frågor och GYF och QGYF, se FAQ för GYF & QGYF.

För övriga frågor om GYF, maila till info@cocity.se.

För övriga frågor om QGYF, skapa gärna ett konto i vårt användarforum.