C/O Citys samarbete med Fortaleza i Brasilien

I C/O City projektet bedrevs ett samarbete och utbyte för att skapa verktyg för urbana ekosystemtjänster, mellan projektpartners i Sverige och universitet, byggindustri, arkitektförbund och kommunen i Fortaleza i nordöstra Brasilien.

Fortaleza är Brasiliens femte största stad med 2,5 miljoner invånare i kommunen och totalt 3,5 miljoner i hela stor-Fortaleza. Staden växer mycket snabbt och miljöproblemen har ökat i samma takt. Miljömedvetandet i Brasilien har de senaste 10–15 åren vuxit allt starkare och i dag finns både handlingsvilja och resurser.

Fortalezas miljöborgarråd besökte Sverige år 2010 när Stockholm var miljöhuvudstad och blev intresserad av svensk miljöteknik, svenskt miljökunnande och Stockholms arbete med det miljöprofilerade stads- utvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Detta har lett till att Fortaleza har använt Stockholms modell för att skapa en grönytefaktor.

I Fortaleza är intresset stort för grönytefaktorn och för certifieringssystem. De resultat som tagits fram inom C/O City har översätts och testas i Fortaleza. Till exempel kommer ett av universiteten tillsammans med SP Sveriges Forskningsinstitut att anlägga gröna klimatskal och genomföra studier på hur inomhusklimatet påverkas.

I Fortaleza bedrivs utvecklingsarbete om deltagandemetoder som är intressanta för svenska aktörer. Till exempel kan företag, personer eller föreningar adoptera ett träd eller en park som de sköter. Engagemanget är stort för ett fortsatt samarbete där vi skapar ett nätverk och en plattform för utveckling om ekosystemtjänster.

*Fortaleza, Brasilien Bild: Peter Wrenfelt*

Naturreservatet Sabiaguaba – samarbete, lokalt deltagande, biologisk mångfald och grönytefaktor

Inventeringen av ekosystemtjänster i buffertzonen till reservatet Sabiaguaba genomfördes i en deltagandeprocess där metoden Diagnóstico Rápido Partici- pativo (DRP) användes. DRP är en snabbdiagnostik som görs av boende, näringsliv, sociala organisationer och andra lokala intressenter. DRP är utformad på ett sådant sätt att den stimulerar deltagarnas kunskapsutveckling under själva processen, något som också är karaktäristiskt för den brasilianske pedagogen Paulo Freires tankar.

DRP genomfördes med tio workshops och ett större avslutande seminarium, där alla deltagare kunde dela med sig av sin information, vilket sammanfattades i en rapport. Detta kompletterade studier av forskare på federala universitetet och delstatsuniversitetet.

Under aktiviteterna använder man tre olika slags tekniker och försöker samla så mycket information som möjligt om områdets ekosystem, deras artrike- dom och ekosystemtjänster. Framför allt gör man de boende delaktiga i utformandet av de tekniska och sociala aspekterna av grönytefaktorn. Eller som en bonde som deltog sade: ”Det här blir ett bostadsområde som inte experter konstruerar åt oss. Här är vi med och säger till hur vi vill att det ska bli.”

*Karta över Fortaleza och naturreservatet Sabiaguada*

Man har haft en bred uppslutning av människor med olika bakgrund, som ungdomar, lärare, fiskare och företagare inom restaurangbransch och turistnäring, som alla velat diskutera utformningen av grönytefaktorn i Sabiaguaba. Ett specifikt mål för projektet har varit att nå ut till många kvinnor, vilket man också lyckats med. För tjänstemännen på miljöförvaltningen och kommunen höll man åtta workshops för 15 deltagare för att informera, utbilda och samla in synpunkter om grönytefaktorn.

Under två stora seminarier på två respektive tre dagar med deltagare från Sverige tog man emot 500 deltagare, däribland arkitekter, tjänstemän och representanter från miljörörelsen, för att diskutera ekosystemtjänster, grönytefaktorn och stadsplanering. Senare skapades också ett nätverk för utveck- lingen av grönytefaktorn och ekosystemtjänster i Fortaleza. Här ingår miljöförvaltningen, arkitektförbundet, Geografiska institutionen på federala universitetet (UFC), Geografiska institutionen på del- statsuniversitetet (UECE), forskare från det privata universitetet Unifor och byggherrarnas intresseorganisation Sinduscom.

Sedan initiativet med grönytefaktorn i Fortaleza drog igång har hundratals personer deltagit i informations- och utbildningsträffar, och varit delaktiga i att lyfta fram viktig information från både tjänstemän, forskare och lokalbefolkning. Det har varit strategiskt viktigt för staden att utveckla detta metodologiska verktyg i en stadsdel som är ett naturreservat, eftersom man då kunnat kartlägga dess sociala, kulturella, tekniska, praktiska och bio- logiska förhållanden.

Det tvärvetenskapliga greppet där man samlat kunnande från vitt skilda områden inom antropologi, kultur, geografi, biologi etcetera, har visat sig framgångsrikt. Det ger bättre förutsättningar för att bevara och skydda den biologiska mångfalden, restaurera området och på ett bra sätt integrera buffertzonen i reservatet. Eftersom kraven ökar på att området behöver utvecklas har grönytefaktorn blivit en möjlighet för kommunen att förena behovet av nya bostäder och infrastruktur i området, med bevarandet av mångfalden i reservatet.

I Brasilien är hanteringen av naturreservat och buffertzoner speciell såtillvida att den inte bara sköts av den offentliga sektorn utan där ingår också olika delar av civilsamhället. Som sidoeffekt av arbetet med grönytefaktorn har man således också skapat en demokratisk beslutsstruktur för hur man ska sköta utvecklingen av en stadsdel.

Projektet Vila do Mar – bakgrund

Vila do Mar är ett byggprojekt för att restaurera natur och skapa infrastruktur i stadsmiljö i ett 5,5 km långt kustområde i utkanten av Fortaleza i del-staten Ceará, Brasilien. Syftet är att förbättra komforten för invånarna i de tre bostadsområden som berörs, genom ökad sysselsättning, bättre inkomst- möjligheter, restaurering av grönområden och natur samt stimulans för lokalkulturen.

*Grönska bland nybyggda hus som har ersatt kåkstäder i Fortaleza. Bild: Peter Wrenfelt*

Projektets samarbetspartners är Fortalezas kommun, Caixa Economica (statlig bank som finansierar bolån och bostadspolitik), riksregeringen, del- statsregeringen och stadsdelen Pirambu. Sedan ett 50-tal år har regionen längs Fortalezas östra kust tampats med stora sociala svårigheter och präglats av våld, kriminalitet och utanförskap. Stadsdelen var känd för sina miljöproblem. Det var en svår bostadssituation för invånarna, som levde i otrygghet och avsaknad av elementär sanitär och hygienisk standard (avlopp, dricksvatten och el).

Deltagandeprocess och återställda ekosystemtjänster

Centralt för både den initiala projektplanen och själva genomförandet av satsningen Vila do Mar har varit att utgå från ett helhetsperspektiv, med människans och naturens grundläggande behov i fokus. I Vila do Mar återskapas strandmiljön längs Fortalezas östra kust längs en 5,5 km lång sträcka. Familjer som ockuperat områden i naturreservat får flytta till nya hem. Sanddynor skyddas genom plan- tering av inhemska växter och förstärks för att inte sanden ska glida i väg. Information och utbildning ges till fiskare, boende och andra användare av den havsnära naturen.

*Efter att kåkstäder på stränder togs bort skapades promenadstråk med grönytor och fina badmöjligheter längs havet i Fortaleza. Bild: Peter Wrenfelt*

En strandgata byggs längs hela sträckan med cykelväg och gångväg. Längs vägen rustas mindre gator, avloppssystem, vattenledningsnät och trottoarer upp. Sophämtning, säkerhet/trygghet i bostadsområdet, framkomlighet för utrycknings- fordon och tillgänglighet till affärer och tjänster förbättras. Torg och butiker längs strandpromenaden rustas upp. Hela markområdet görs tillgängligt för invånarna. Projektet strävar att stärka det småskaliga fisket i området genom fiskmarknad och brygg- anläggningar. Man renoverade också pirer för att motverka erosion och återställa ekosystemtjänsterna vid stranden.

Projektet har erbjudit de 1434 familjer som bodde i strandområdet nya boenden utan någon kostnad på annan plats, med bättre standard och tillgänglighet till allmän transport, skolor, affärer och andra tjänster. ytterligare 2 490 familjer erbjöds bättre boendevillkor genom god sanitet och andra nödvändigheter som saknas. I anslutning till de nya lägenhetsområdena har man byggt lekparker, fotbollsplaner och basketplaner. Vila do Mar-projektet underlättade fritid genom att utrusta området med idrottsplatser och restaurera strandområden.

Slutligen har man byggt museum och kulturcentrum för lokal kulturhistoria. Här visas lokal kultur och hantverk, liksom samtida uppvisningar och föreställningar på olika språk.