Exempelsamlingen: Grönytefaktorn i Stadsplaneringen
Foto: C/O City
Under vintern 2022/2023 genomfördes ett projekt som bestod av att testa GYF 3.0 och QGYF utifrån en föreslagen arbetsprocess. Pilotprojekten genomfördes på ett antal kommuner som hade varierande erfarenhet av Grönytefaktorn. Erfarenheterna samlades i en exempelsamling, som kompletterades med fler erfarenheter från andra Grönytefaktor-modeller.
Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och urbanisering är tre av samhällets stora utmaningar. Genom att skapa mångfunktionella naturbaserade lösningar i städer får vi fler urbana ekosystemtjänster som ökar städers resiliens. På så sätt rustas städer för att möta framtida utmaningar.
Foto: C/O City
Grönytefaktorn är en beräkningsmodell för ekosystemtjänster där de beräknas kvantitativt på en avgränsad yta. Syftet kan vara olika – att uppnå certifieringskrav som Miljöbyggnad 4.0, att undersöka hur en föreslagen utveckling påverkar ekosystemtjänster, att styra mot fler ekosystemtjänster eller att synliggöra potentialen för att utveckla dem. Grönytefaktorn som modell kan även anpassas efter organisationens behov och jämföras med andra nyckeltal som hanterar andra frågor.
Bilden visar GYF:s tidslinje. Foto: C/O City
Sedan starten 2010 har C/O City utvecklat verktyg och metoder som underlättar för att arbeta med ekosystemstjänster i staden. I denna skrift samlas erfarenheter från tidigare projekt där grönytefaktorn använts i stadsplaneringsprojekt. Syftet med exempelsamlingen är att ge samlad information och en erfarenhetsåterföring om hur verktygen tidigare tillämpats i stadsplaneringen. Exemplen utgår från tillämpning på kvartersmark, allmän platsmark och stadsdelsnivå och i kronologisk ordning från förr till nu.