Intervju med Trollhättan Stad

Spikön i Trollhättan. Foto: Trollhättan Stad

Under 2024 har C/O City haft en kampanj som fokuserar på att lyfta Etappmålet om integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i svenska städer. Enligt Etappmålet förväntas en majoritet av Sveriges kommuner senast 2025 integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den bebyggda miljön i städer och tätorter.

För att stödja och främja detta mål har vi haft webbinarium kring etappmålet och intervjuar vi våra medlemskommuner om deras arbete med stadsgrönska. I denna artikel kan man läsa en intervju med Elin från Trollhättans Stad, medlem i C/O City, som delar med sig av kommunens arbete med att främja grönområden och ekosystemtjänster i stadsutvecklingen.

l

Vem är du och vad är din roll i kommunen?

Jag heter Elin och är landskapsarkitekt och projektledare i Trollhättan stad. Jag jobbar brett med gröna frågor på kommunen. Halva tiden handlar det om gröna perspektiv i planering på olika nivåer och resterande del med gestaltning, projektering och projektledning på Gata-Parkkontoret.

Hur har ni i kommunen arbetat för att bevara och integrera befintlig grönska i samband med stadsutvecklingen?

Vi är ju såklart flera som arbetar för detta på olika håll i staden men om jag ska lyfta några delar jag själv känner till och berörs av så är vi i sluttampen på arbetet med att ta fram en efterlängtad grönstrukturplan som jag ser potential i att ge stöd och öka ambitionen att bevara och integrera grönska i stadsutvecklingen. Vi testar även sedan några år tillbaka olika verktyg för ekosystemtjänstanalys och mha geodata analysmetoder koppat till grönska med målet att säkerställa hållbara, tillgängliga och kvalitativa gröna miljöer idag och i framtiden. Måste ju också nämna något skapligt unikt för Trollhättan vilket är vår rådgivare i biologisk mångfald på kommunen som jobbar med att uppmuntra kommuninvånare att bevara och skapa artrikare trädgårdar och grönytor och även testar att finnas med som resurs gällande dessa frågor för exploatörer och kommunala bolag i genomförandeskedet.

Vilka verktyg eller metoder har er kommun använt för att genomföra och mäta framstegen när det gäller integreringen av stadsgrönska? 

Exempelvis har vi sedan ett par år tillbaka en riktlinje för grönytefaktor som börjat ge resultat på så sätt att vi har planer och projekt som kommit så långt att vi ser utfallet, vilket varit positivt. Nästa steg för oss är att skruva lite på verktyget för att gynna biologisk mångfald ännu ett snäpp.

Ser ni några innovativa idéer eller trender som ni överväger att implementera framöver?

I vår kommun har vi varit ivrigt påhejade av politiken att jobba med digitalisering och att utforska hur vi kan arbeta med AI, det är väl ändå lite trendigt fortfarande? Vi är i startgroparna att testa tillämpningar av krontäckningsanalys bla. kopplat till 3-30-300-regeln, och har varit med i ett forskningsprojekt tillsammans med RISE kopplat till AI (T.AI.TRÄ) där en AI-modell tränades på att ta fram krontäckningen över en del av stadens trädbestånd. Framöver diskuteras potentialen att inventera trädbeståndet mer tredimensionellt och om något av våra servicefordon kan fånga in datat från gatunivå genom laserskanning när de ändå är ute och kör.