Intervju med Stockholms Stad

Norra Djurgårdstan. Foto: Christina Wikberger

Under 2024 har C/O City haft en kampanj som fokuserar på att lyfta Etappmålet om integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i svenska städer. Enligt Etappmålet förväntas en majoritet av Sveriges kommuner senast 2025 integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den bebyggda miljön i städer och tätorter.

För att stödja och främja detta mål har vi haft webbinarium kring etappmålet och intervjuar vi våra medlemskommuner om deras arbete med stadsgrönska. I denna artikel kan man läsa en intervju med Christina Wikberger från Stockholms Stad, medlem i C/O City, som delar med sig av kommunens arbete med att främja grönområden och ekosystemtjänster i stadsutvecklingen.

l

Vem är du och vad är din roll i kommunen?

Jag heter Christina Wikberger och jag är stadsekolog på stadsledningskontoret i Stockholms stad sedan april 2024. Min roll är att ansvara för samordning av Stockholms stads arbete med biologisk mångfald. Vi är en stor kommun med många förvaltningar, stadsdelsnämnder och bolag som behöver samordnas i arbetet.

Hur har ni i kommunen arbetat för att bevara och integrera befintlig grönska i samband med stadsutvecklingen?

Vi har ett miljöprogram i Stockholms stad med ambitiösa mål om att Stockholm ska ha livskraftiga ekosystem. Ett delmål är att stärka biologisk mångfald och blågrön infrastruktur. Det är en stor utmaning i en storstad som Stockholm där man samtidigt måste beakta bostadsutveckling och infrastruktur.

Vi jobbar med att skydda områden med stöd av miljöbalken. Vi har elva kommunalt bildade naturreservat idag och en Nationalstadspark som staten bildat. Vi håller även på att inrätta biotopskyddsområden av mindre naturområden.

Vi försöker även göra åtgärder för att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald och förbättra vattenkvaliteten i staden på olika sätt där vi kan. Till exempel med naturbaserade lösningar i stadsplaneringen som renar och fördröjer vatten, jämnar ut höga temperaturer, skapar rekreativa värden och stärker den biologisk mångfalden. Vi har en grönytefaktor som tillämpas vid exploatering på kommunens egen mark. Ett område som blivit uppmärksammat för innovativa gröna lösningar är det nya stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.

Men det görs även mycket på andra håll inom Stockholms stad. Bland annat på befintliga skolgårdar och förskolegårdar genomförs åtgärder för att öka grönskan med planteringar och träd. Det är viktiga åtgärder då det är barn som vistas på varma gårdar och som också behöver skugga. Våra kommunala bostadsbolag jobbar också med att skapa gröna gårdar när det bygger nytt. De testar och utvecklar nya lösningar som till exempel lekotoper och blå-grön-gråa lösningar i klimatanpassning av gårdarna.

Lekotop som byggs av Stockholmshem i Västertorp. Foto: Stockholm Stad

Vilka verktyg eller metoder har er kommun använt för att genomföra och mäta framstegen när det gäller integreringen av stadens grönska?

Grönytefaktor på kvartersmark är ett planeringsverktyg som vi använder i exploatering på kommunens egen mark. Vi använder även geografiska informationssystem (GIS) för att göra olika analyser och scenarier, både för att planera och följa upp utvecklingen.

Ser ni några innovativa idéer eller trender som ni överväger att implementera framöver?

Vi försöker hela tiden följa utvecklingen och erfarenheterna från andra kommuner och städer i Europa. Norra Djurgårdstaden är inte färdigbyggt än. Där kan många nya lösningar fortfarande testas och om de blir bra tas de vidare till andra områden som byggs i Stockholm.