Intervju med Huddinge kommun om deras arbete kring etappmålet 2025

C/O City kommer hålla en kampanj under 2024 som fokuserar på Etappmålet för integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana områden. Enligt Etappmålet förväntas en majoritet av Sveriges kommuner senast 2025 integrera ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning av den bebyggda miljön i städer och tätorter.

För att stödja och främja detta mål planerar vi att hålla webbinarier kring etappmålet samt intervjua våra medlemskommuner om deras arbete med målet. I denna artikel kan du läsa en intervju med Frank Nordström & Rebecca Strömberg från Huddinge kommun (medlem i C/O City) om kommunens arbete med grönytor.

Vem är du och vad är din roll i kommunen?
Vi heter Frank Nordström (miljöplanerare på plansektionen) och Rebecca Strömberg (urbanekolog på strategiska sektionen).

Hur har ni i kommunen arbetat för att bevara och integrera befintlig grönska i samband med stadsutvecklingen?

Huddinge kommun har nyligen reviderat sin översiktsplan, som antogs våren 2023. Planen har dock ännu inte vunnit laga kraft på grund av ett överklagande. I översiktsplanen fastställs det övergripande målet: Ett Huddinge i samklang med naturen. För att uppnå detta mål betonas bland annat inriktningen ”Välmående grönområden”. Exempel på ställningstaganden för att realisera detta inkluderar:

• Vi säkerställer att grönområden och parker bidrar till en ökad biologisk mångfald samt till ekosystemtjänster, såsom dagvattenhantering, klimatreglering, luftrening och pollinering, i både planerings- och i driftskede. Vi utgår från kartläggningen av ekosystemtjänster i kommunens planeringsunderlag för grön- och blåstruktur. Om det är möjligt anlägger vi ängsmarker i stället för gräsmattor.
• Vi bevarar och förvaltar skogsområden för att bibehålla höga naturvärden och ekosystemtjänster som biologisk mångfald, pollinering, rekreation och klimatreglering. Även bullerdämpning och luftrening är viktiga ekosystemtjänster nära tätorter. Vi genomför åtgärder för att bibehålla och utveckla kopplingarna mellan små och stora skogsområden genom att plantera träd i stads- och parkmiljö och kompensera vid intrång.
• Vi värnar och utvecklar ekosystemtjänster samt bidrar till att stärka grönstrukturen genom att ta hänsyn till utpekade naturvärden i kommunen. Där utpekade naturvärden försvinner med anledning av exploatering arbetar vi med ekologisk kompensation och skadelindringshierarkin. Det innebär att i första hand ska naturvärdena bevaras så långt möjligt och när det inte är möjligt kompenseras. Grönytefaktor kan vara en metod för att öka andelen gröna ytor i den fysiska planeringen.

l

Under de senaste åren har Huddinge kommun tagit fram fyra utvecklingsplaner för Flemingsberg, Kungens Kurva, Vårby och centrala Huddinge. En femte utvecklingsplan för centrala Skogås och Trångsund har nyligen varit ute på samråd. I det inledande arbetet med dessa utvecklingsplaner har naturvärdesinventeringar samt underlag bestående av en strategisk grönstrukturvision och en ekosystemtjänstkartläggning tagits fram. Dessutom har vi tagit fram ett planeringsunderlag för Huddinges grön- och blåstruktur, vilket syftar till att redovisa kommunens viktigaste gröna och blå strukturer utifrån ett ekosystemtjänst- och ekologiskt spridningsperspektiv.

Vi utvecklar en ny metod för att tillämpa skadelindringshierarkin (och ekologisk kompensation) i planeringsprocessen i kommunen. Denna metod bygger på ett ekosystemtjänstperspektiv och syftar till att integrera ekosystemtjänster i planeringen, med fokus på att bevara- och minska påverkan på viktiga ekosystemtjänster på platsen. Ett bra exempel på vårt arbete enligt skadelindringshierarkin och steg 1/ undvika finns i planprogrammet för Björnkulla. En del av området visade sig vara naturvärdesklass 2 och innehöll flera rödlistade arter. Ursprungligen planerades området för cirka 1500 bostäder men har i stället planlagts som natur.

Vilka verktyg eller metoder har er kommun använt för att genomföra och mäta framstegen när det gäller integreringen av stadsgrönska?
I vårt miljöprogram har vi ett mål att bevara och utveckla områden med naturvärdesklass 1 och 2 inom kommunen. Vi har fastställt ett nuläge och ett målvärde för arealen av dessa klassificeringar, vilket våra miljöstrateger följer upp årligen.

Ser ni några innovativa idéer eller trender som ni överväger att implementera framöver?
År 2017 utvecklade vi ett verktyg för att beräkna grönytefaktor (GYF) på kvartersmark. Trots att vi inte har arbetat mycket med detta verktyg, ser vi stor potential i att använda grönytefaktor i detaljplanearbetet. Nu finns det nyare beräkningsmodeller, såsom GYF för stadsdelar 3.0 och QGIS, som vi hoppas kunna testa framöver.

Inom området ekologisk kompensation sker mycket spännande utveckling. Vi ser fram emot den kommande ISO-standarden för Biodiversity Net Gain (BNG) och har noterat att England redan har infört ett liknande kravsystem för BNG vid större byggprojekt. Vi har även övervägt CLIMB, en modell för att nuvärdesberäkna och kvantitativt värdera biologisk mångfald samt beräkna förändringar i samband med planering, men vi har inte testat det.