Hela ekosystem dolda under ytan i Stockholms stadsdammar
Bild: Pixabay
Stadsdammar må vara små, men deras påverkan på världen är allt annat än obetydlig. Dessa vattendrag är till exempel hem för många av stadens minsta invånare, de upprätthåller även ekologisk balans och ger otaliga ekosystemtjänster. Forskningen kring stadsdammar fortsätter att växa med resultat från ett forskningsprojekt från Uppsala universitet kallat ”Bevarande av biologisk mångfald i urbana dammar”.
Forskningsprojektet inventerade små djur som insekter, sniglar och maskar i 80 olika stadsdammar i Stockholm. Forskarna undersökte både naturliga dammar och konstgjorda dagvattendammar. Dammarna som undersöktes var relativt små dammar. Projektet ledes av Frank Johansson, professor i bevarandebiologi vid institutionen för ekologi och genetik.
Runt 40-50 arter i varje damm
I genomsnitt hittade forskarna 40–50 olika arter i varje damm, men det fanns också dammar som inte innehöll mer än sju eller åtta olika arter. Låg artmångfald är dock inte alltid nödvändigtvis negativt, eftersom sällsynta arter oftare hittades i dessa miljöer enligt forskarna. Arter vars populationer har minskat dök också upp i dammarna. Två exempel på arter i tillbakagång som verkar frodas i stadsdammar är den större vattensalamander och citronfläckad kärrtrollsländan.
Citronfläckade kärrtrollsländan. Bild: Christian Fischer / Wikimedia commons
Förutsättningar som ökar biologisk mångfald i dammar
Forskarna kom fram till att det finns flera olika faktorer man kan påverka för att den biologisk mångfald ska frodas i dammarna. Ett sätt är att skapa en mjuk botten och undvika användning av sprängsten. Då det uppskattas av de flesta dammarter, särskilt de arter som lever i bottensediment.
I en optimal damm bör också cirka 50 % av vattenytan vara täckt av vegetation. Det som ofta händer är att dammarna blir igenvuxna och då försvinner många arter som vill ha mer öppet vatten. En annan fördel är om det finns vegetation runt dammen, men den får inte vara för skuggig. Vidare ska man undvika att lägga asfalt och stenläggning ända fram till dammkanten. Att se till att varelser kan röra sig mellan dammen och andra dammar genom sammankopplade grönområden är också en fördel.
En annan viktig sak är att inte sätta fisk i dammen. Eftersom fiskar är glupska ätare av de större insekterna som ofta är vattendragets främsta rovdjur när det inte finns fisk.
Ingen spegling av socioekonomiska faktorer i stadsdammarna i Stockholm
Forskarna undersökte också socioekonomiska faktorer i områdena där dammarna låg för att se om det var skillnad på biologiska mångfalden. I USA har det tillexempel visats att områden där det fanns många rika och välutbildade människor har högre biologisk mångfald. Faktorerna forskarna kollade på var: hur mycket människor tjänar, vilken utbildning de har, vilken etnisk bakgrund mm. Uppsala forskarnas resultat var att dammarna i utsatta områden i Stockholm hade varken lägre eller högre biologisk mångfald än dammarna i någon av de rika kommunerna.
Bild: Tori Rose / Pexel