Gröna väggar kan bekämpa stadshetta och främja biologisk mångfald

En internationell forskargrupp har visat att gröna fasader inte bara bidrar till att kyla ner stadsområden, utan även skapar livsmiljöer för växter, fåglar, insekter och andra organismer.
Denna studie, ledd av ekologen Katharina Hecht vid Utrecht universitet, publicerades i tidskriften Building and Environment. Studien är ett samarbete mellan Utrecht universitet, Resilient and Inclusive Cities Lab vid Nanyang Technological University i Singapore och bioSEA, ett Singapore-baserat företag. Forskarna har nu kunnat bekräfta vetenskapligt hur gröna väggar gynnar biologisk mångfald och minskar stadshetta.
Enligt forskarna har det tidigare har det funnits få vetenskapliga bevis för de påstådda fördelarna med gröna fasader, men studien ger nya insikter om hur dessa väggar kan vara viktiga för både klimatet och ekosystemet. Forskarna analyserade 20 väggar i den urbana miljön i Singapore, där både kala väggar, gröna väggar och naturliga klippformationer ingick i jämförelsen.
Resultaten visade att gröna väggar kan sänka lufttemperaturen runt byggnader. Temperaturskillnaden mellan framsidan och baksidan av den gröna fasaden kunde vara så mycket som 0,6–0,7 grader Celsius under dagtid. Även om det verkar som en liten skillnad, kan sådana temperaturförändringar ha stor betydelse för energiförbrukningen och trivseln i byggnader.
Studien visade också att gröna fasader bidrar till en rikare biologisk mångfald. Forskarna identifierade över 100 djurarter, inklusive insekter, spindlar och fåglar, på de gröna väggarna, vilket är betydligt fler än på kala fasader. I jämförelse med naturliga klippor, som också undersöktes i städer, fann forskarna att dessa stödde en något högre biologisk mångfald än de gröna väggarna. Detta antyder att vi kan ta inspiration från naturens egna strategier för att förbättra gröna fasader, även om de ändå kan erbjuda ett viktigt alternativ där naturliga klippor saknas i urbana miljöer.
Byggandet av gröna väggar är dock bara en del av lösningen. Den omgivande miljön spelar en avgörande roll för att dessa väggar ska utvecklas på bästa sätt. Träd och annan vegetation är viktiga för att skapa en sammanhängande ekologisk struktur. Trädkronor och gröna områden fungerar som språngbrädor för bin, insekter och små fåglar, vilket gör det enklare för dessa att röra sig mellan olika gröna ytor. Utan en sådan omgivande grönska riskerar de gröna väggarna att inte få den ekologiska effekt som de har potential att uppnå.
Även om studien fokuserade på det tropiska klimatet i Singapore, menar Hecht att principerna för gröna väggar kan tillämpas även i tempererade klimat. Användningen av växtarter och design behöver dock anpassas efter lokala förhållanden. I svalare klimat kan exempelvis mossor, perenner och klättrande växter trivas bättre på gröna fasader.
Denna studie bygger vidare på det arbete som Leanne Haan, en masterstudent vid Utrecht universitet, gjorde i Singapore. Haan samlade in data under åtta månader och undersökte gröna väggar samt etablerade samarbeten mellan forskare och organisationer i regionen. Resultaten understryker vikten av att kombinera gröna väggar med andra åtgärder som förbättrar ekosystemet, för att skapa mer hållbara och motståndskraftiga städer.
Hecht leder redan ett uppföljningsprojekt genom Utrecht universitets program Pathways to Sustainability, där ett digitalt system utvecklas för att samla in data om fördelarna med gröna väggar och andra hållbara bygglösningar i olika klimat. Detta syftar till att underlätta jämförelser och vidare forskning.