I Hjälmarsviksparken formar lekotoper landskapet

Lekotopidén har varit grundläggande för utformningen av Hjälmarviksparken, en ny stadsdelspark i Örebro. Parkens gestaltning har vuxit fram med framtagandet av vägledningen för Lekotoper och prövar dess idéer genom fullskaliga miljöer för lek. I stället för en lekplats är detta snarare ett leklandskap där gränsen mellan lek och landskap flätas samman till en rik, naturlik miljö med många mindre platser för lek. Parken innehåller lekotoper inspirerade av vattenlandskapet, skogslandskapet och trädgårdslandskapet.  

Utgångspunkten för parken var att bevara befintliga kvaliteter och skapa en naturlik miljö som är tydligt gestaltad, men ändå påminner oss om naturen i form, material och detaljrikedom. Idén att arbeta helt naturbaserat får också som resultat en miljö som både är mer upplevelsetät och betydligt rikare på ekosystemtjänster än mer traditionella lekplatser. Parkgestaltningen utgår från flera tydliga rumskoncept, som alla har olika naturkaraktär, skala och upplevelsevärden. Dessa landskapsrum, som stranden, lekbäcken, ängskullarna och kojskogen, har vävts samman till ett myllrande park- och leklandskap, där varje rum har sin egen identitet. Idén om landskapsrum av olika naturtyper, såsom skog-, vatten- och trädgårdslandskap, skapar goda förutsättningar för en mångfald av miljöer och växtsammansättningar.

Bild: Urbio

Nära samarbete och platsanpassning

Uppdraget har inneburit ett nära samarbete med parkförvaltningen på kommunen via Mimmi Beckman och Gustav Älgå. Kommunen bygger i egen regi och många av gestaltningsbesluten tas direkt på plats. Detta innebära att inga bygghandlingar tas fram, utan landskapsutformningen beskrivs i planskisser, sektioner och tydliga målbilder som sedan bearbetas direkt på platsen. Den mer platsspecifika gestaltnings- och anläggningsprocessen medför en högre flexibilitet för att anpassa på plats, men ställer samtidigt högre krav på kompetens och engagemang från de personer som är delaktiga i byggandet. Växtkonceptet och planteringen är utförd av Peter Korn på Klinta Trädgård.

Bild: Urbio

Naturmaterial för en levande miljö

En av de största kvalitéerna i parken är att den nästan enbart är uppbyggd av naturbaserade element och naturmaterial, och med få hårdgjorda ytor. Parken kan på så sätt göra många nyttor i form av ekosystemtjänster. Stora delar av jordmassor, stockar, stenar och andra byggdelar är återbrukat material. Jordmassor kommer från uppbyggnaden av närliggande infrastruktur och har nyttjats för att bygga upp ett varierat landskap av kullar. En universell utformning och tidlös gestaltning har eftersträvats, med sparsam färgsättning och okodad form där basen består av naturbaserade element som bedöms kunna åldras med värdighet. Material och utrustning är även ofta multifunktionellt gestaltade: till exempel består kanter av stockar och stenar som både håller jorden på plats, förstärker rumsligheter, bidrar med balanslek och informella sittplatser.

Hjalmarviksparken illustrationsplan. Bild: Urbio

Parklandskapet fungerar både som vardagsmiljö för boende i stadsdelen och som en lekmiljö som attraherar långväga besökare. Den ska även fungera som utflyktsmål eller för pedagogiska grupper. Naturpedagogiska element och konstnärlig utsmyckning, som djurskulpturer, insektshotell och fjärilsrabatter skapar nyfikenhet på naturen.